Hejdare Reidar!

Det får jag påminna mig själv om rätt ofta.. Men det är faan inte lätt! Man längtar, önskar och drömmer men tiden kommer ändå få utvisa hur det ska bli.. Då vill man bara att tiden kan gå lite fortare så man får se om man får det man vill..

Jag behöver bli bättre på att njuta av dagen som är idag, inte den som kommer om en månad, ett år, tjugo år.. Huset blir färdigt när det blir färdigt, kärlek kommer när man minst anar det, jobbet i övik dyker upp precis när det ska dyka upp osv.. Det är fasen inte lätt, men jag jobbar på det!

Blond

Eftersom att INGEN hade lust att guida mig i vilken hårfärg jag borde ha så fick jag ta saken i egna händer.. :p Om en vecka blir jag blond igen.. Nu gäller det bara att frisören förstår vad jag menar så jag inte blir platinablond.. Tror jag inte vore någon hit!

Blond eller brunett

Ja det börjar bli dags att göra något åt skatboet uppe på huvudet och jag funderar på om jag ska kosta på mig att orda färgen hos frissan.. Men då är ju frågan.. Ska jag bli blond igen eller ska jag fortsätta på det mörka spåret? Input ngn?!

Tänk att något så litet..

..kan göra en så glad! Utan att ens veta om det!

Det behövdes efter helvetesdagen igår!

Så tack!

Jag mår bättre!

Egenskapen att bara bita ihop är något jag tydligen är begåvad med. Det var inget jag visste om egentligen förens pappa talade om det för mig. Men det är nog sant, för att gå igenom en sån vinter/vår som jag gjort men inte blivit sjukskriven är något jag förstår nu är en bedrift. Varenda gång jag pratade med mamma och pappa så grät jag, utan att veta varför. Jag var till psykolog två gånger i månaden och varje gång grät jag. Jag ville bara ge upp, allt var svart. Jag mådde så fruktansvärt dåligt men ändå pendlade jag till Härnösand och jobbade varje dag.

Det är inte förens nu, när jag mår bättre och inte har gråtit på 1,5 månad (okey, en gång efter en monsterdag på jobbet) som jag förstår hur nedgången jag var. Jag kan bara säga att det känns väldigt bra. Alla motgångar drar inte längre ner mig och jag känner mig ganska glad och tillfreds med tillvaron. Visst finns det saker kvar att ta sig igenom men det är inte längre berg i storlek med Mount Everest. Jag känner mig hoppfull!

Hund, hund, hund!

Igår var jag en riktigt glad hundägare! Jag startade dagen med en promenad med mina två pälstroll. Jag har undvikit att gå med dom båda i koppel tillsammans för det har inte gått om jag inte har dränkt mig i en sjö av tålamod. Mylo smådrar hela tiden och Hugo hakar på.. Så tanken igår var då att vi skulle ta oss upp till skogen och sedan vandra där, 500 meter med dom båda i koppel borde jag ju klara av!

Men döm om min förvåning när båda hundarna gick som om de inte hade gjort annat! Visst, de båda gick fram och sträckte kopplet ibland men de var lyhörda och lyssnade när jag bad dem sacka. Jag blev så oerhört glad så vi skippade skogen och gick hela promenaden efter vägen!

När vi kom hem igen var båda hundarna väldigt varma. Då Hugos sår hade läkt tänkte jag att vi skulle passa på att ta årets första dopp i sjön. Vi gick ner, Hugo sken som om sol och hoppade rakt ut. Mylo, som aldrig badat tidigare, var lite fundersam vad tanken väg egentligen men efter lite retning av Hugo och pinnar som jag slängde ut i vattnet så tog han ett stort skutt och dök! så oerhört roligt ut och hans simstil hjälpte till. Framtassarna flaxade ovanför vattenytan men han tog sig iaf i land. Innan vi var färdiga hade han tagit några dopp till. När vi kom hem var båda hundarna väldigt nöjda!

På eftermiddagen fick jag hjälp av pappa att installera jeppe-grindarna i bilen! Så jäkla skönt att de är på plats nu när sommaren drar igång på riktigt! Ren hundägarlycka!

I övrigt så ska ac:n på bilen fixas i veckan samt handtaget i bagaget. När det är gjort har jag äntligen min hundbil precis som jag vill ha den.

Som sagt, en riktigt bra dag med hundarna i fokus! Balsam för själen helt enkelt!

Ibland får man precis det man ber om..

Å jävlar vad arg man kan bli på sig själv när man då får läsa om det man så nyfiket sökt efter och inser att det bara är till sin egen nackdel!

Önskar jag hade det ogjort för det blir nog svårt att slå ur minnet..

Ett hål i väggen!

Jajemen, nu är det hål!

Pappa har bilat upp det här hålet mellan garaget och gamla snickarrummet idag med en hyrd bilmaskin! Har provat den själv på golvet i potatiskällaren och den fungerar ju helt fantastiskt bra. Tänk om jag hade haft den när jag bilade upp för hundluckan! hade gått som hejsan!

Så nu är det bara att fortsätta, är så jävla roligt att vara igång!!

Blottad!

Nu så är husgrundet blottat!

Söndag..

Ni vet hur man ibland fastnar i en tanke och den är faan nästan omöjlig att slå bort? Jag har en sån nu.. Men det är tur jag hållit mig sysselsatt med att gräva å ha mig i helgen iaf..

Sammantaget har detta varit en toppenhelg! Det har hänt enormt mycket och nu är hela väggen framme för dränering!

Måndag imorrn och dags för jobb! Men först lite mys i soffan och kanske kika på en film!

Ha det!