Ont i ryggen

Hur ont har jag egentligen? Det är väldigt svårt att förklara eller ens komma fram till så det blir rätt.. Jag har haft problem med min rygg sen åttonde klass ungefär. Jag skulle stå på händer under gymnastiken, jag segnade ner och ”landade” på huvudet och stukade nacken. Det gjorde väldigt ont och jag blev stel. Jag åkte till läkare och fick remiss till en sjukgymnast. Denna sjukgymnast var den sämsta jag kunnat komma till! Jag gick dit totalt 15 gånger varav endast 2-3 gånger tog hon faktiskt i mig. Jag fick övningar att göra vilka många av dem gjorde för ont att göra och då fick jag som respons att ”hoppa över dom då!”

Efter dessa 15 besök hade min värk i nacken spridit sig så den omfattade hela ryggen! Från bäckenet ändå upp till hårfästet.. Sista gången grät jag när mamma hämtade mig och jag sa att det kändes som att jag inte blev trodd! Då fick mamma nog, tog mig till läkaren igen och krävde en remiss till en specialist! Det tog några få besök för honom att hitta rätt övning till mig som fick värken att släppa! Jag var så glad!

Men detta är tio år sedan.. Sedan dess har jag haft mina problem med ryggen.. Visst, jag tränar för lite! Helt klart! Men det som jag insåg den här veckan då jag åkte till en kiropraktor efter att ha fått så ont i nacken att jag blev rejält illamående var att jag har nog ont mest allt jämt. Folk får inte ta på min rygg, det gör ont! Jag vaknar nästan alltid öm i ryggen, men det hör till. När vänner beskriver vissa problem de fått känner jag att sådär har jag det ju nästan jämt. Jag har tyckt att jag har varit sjåpig och tänkt att nu är du bara egocentrisk och tror att allt handlar om dig! Men när jag var till kiropraktorn och han börjar med att peta på olika punkter där han ser på mig att jag har ont och jag nästan skriker rakt ut för det känns som kniven rakt in i muskeln, då kände jag mig inte så löjlig längre.. Jag kände mig heller inte så löjlig igår när jag knappt kunde gå över till mamma och pappa utan att känna som att jag vilken sekund som helst kommer ”tappa benen” för hela nedre ryggpartiet kändes så svagt.

Såklart finns de dom som har det mycket värre med en kronisk smärta men jag är inte löjlig när jag säger att jag har ont av min rygg nästan jämt. Grejen är väl att för den skull lider jag inte av min rygg jämt. Jag har en hög smärttröskel när det gäller den och har vant mig vid att det stramar och tar emot i vissa lägen. Det är dock ingen bra egenskap av den anledningen att det oxå gör att jag söker hjälp för sent.

Hur som haver, min tanke är nu att det är dags att göra ngt åt detta. Gå på regelbundna behandlingar tills dess att det börjar kännas bra. Det kommer att göra ont och det kommer krävas lite av mig när det gäller träning och liknande men det hör ju bara till! Är enbart dumheter att det inte är gjort tidigare! Jag tänker inte fortsätta ha ont!