Fortfarande knäpp!

Jag fortsätter att vara knäpp och förstår mig inte riktigt på mig själv! Jag har senaste dagarna/veckan börjat gråta eller åtminstone varit väldigt nära på att gråta pga saker som en vuxen människa inte borde gråta av. Att skidorna inte var hemma utan var i fjälls, att mamma hade glömt messmör å att det därför inte skulle bli nån blana i år och att ingen kunde spela spel med mig precis när jag tänkte det är en del saker som triggat igång klumpen i halsen och tårkanalerna. Att en trött 4-åring blir sån av det kan jag förstå men jag som är en 25-årig vuxen människa gör det känns som ett tecken på att något är galet.. Vore det inte för att det är fysiskt omöjligt skulle jag misstänka att jag är gravid!

Jag vet inte vad detta beror på och det är de som gör mig lite fundersam/orolig.. Känns som att jag får hur mycket signaler som helst på att ngt är lite på tok från kroppen och hjärnan men jag kan som inte reda ut vad felet är.. Men men, kommer tid kommer råd!

Just nu..

Saker som annars gör mig glad, gör mig ledsen..

Jag vet inte helt vad det är som gör det men det känns inge bra..

Det går fort!

Ja då är det söndagkväll och jag borde ha somnat för en halvtimme sen! Imorrn börjar andra jobbarveckan och den första bara susade förbi! Den innehöll både roliga och tunga saker, allt på samma vecka!

I onsdags var vi på seminariedag i Söråker om djurs utsatthet i våldsrelationer. Oerhört viktigt för folk både i djurskyddskretsar och inom social och polis mfl att veta om att våld mot djur och våld mot människor ofta följs åt! Vi fick höra hemska historier om hur kvinnor, barn och djur råkat fruktansvärt illa ut, så pass att det tårades i ögonen! Jag tror att alla på plats fick iaf någon aha-upplevelse under dagen. Det bästa av allt var att i slutet av dagen blev det klart med en samverkansgrupp med representanter från länsstyrelsen, polis, socialtjänsten, djurhemspersonal, djurskyddsföreningar och kvinnojour för att försöka komma framåt i hur man ska jobba i de här frågorna! Toppen!

På torsdagen hade vi trivsel med enheten och då blev det lite lekar, tipsslinga och bowling med kära arbetskamrater. Middagen efter hoppade jag då jag var rätt knäckt efter den nästan en mil långa promenaden på förmiddagen.. Den ledde för övrigt till en däckad förkyld Eva dagen efter vilket var väl sådär.. Men men, så kan det vara! Som tur var jobbade jag hemifrån så ingen annan behövde lyssna på mitt snörvlande

Snabb sammanfattning av arbetsveckan blev det och nu måste jag verkligen sova. Är bara att konstatera att helgen var alldeles för kort men hann med en trettioårsfest och julknytis med vännerna så då får man vara nöjd!

Nattinatt!