Dagen före dagen D! och mammas födelsedag..

Detta blir ett kort inlägg för jag har landat i sängen och börjar bli sömnig men idag har det verkligen varit fullt upp! Det har bakats tårta, köpt dator med och till pappa, installerat och fått igång samma dator, ”valpsäkrat” hemma med kompostgaller för trappen bland annat (katternas mat finns nämligen där), firat mamma på hennes dag, tvättat alla överdrag på hundbäddarna och hundfiltarna, skurat biabädden plus lite annat. Ibland sköljer det över mig att faktiskt så kommer mitt liv från och med imorgon innehålla en till söt pälssjäl!

I samma veva som jag tänker den tanken inser jag att mitt lugna, bekväma liv är över! Jag kommer inte längre bara ha Hugo som gör det mesta jag ber honom om, låter bli det jag inte vill att han ska göra och rent allmänt är så himla behändlig. Istället kommer det komma ett litet busfrö som ska lära sig allt, ska testa allt och som förmodligen kommer testa mitt tålamod mer än en gång. Tanken skrämmer mig ibland men samtidigt vet jag att det kommer bli underbart och väldigt roligt! Dessutom tror jag med stor säkerhet att även Hugo kommer tycka det! Det är den känslan jag tänker försöka hålla fast vid även när det blir tungt (för som med allt som är värt att göra finns det en baksida) och tänka att det är utan tvekan värt det!

Nu är det dock dags att sova för tidigt imorgon åker jag och hämtar Antons torps senaste tillskott! Godnatt på er! /E

Att göra-listor

Jag erkänner! Jag är en sån som skjuter på saker. Det är inte så att jag glömmer bort det utan snarare tänker jag på allt jag borde göra istället för att faktiskt göra det. I ett hus finns det dessutom alltid något att göra! Vissa saker gillar jag helt enkelt inte att göra och då skjuts det på. Men många gånger handlar det om att jag inte vet exakt hur jag ska göra något och istället för att bara prova och se hur det går väntar jag. Det bottnar nog i en rädsla att misslyckas. Fruktansvärt löjligt egentligen men min hjärna är inte logisk alla gånger.

Som tur är finns det något som hjälper mig att få saker gjorda. Att göra-listan eller, som den även heter, Do or die-list! Bara det att det står på ett papper vad man ska göra och att man faktiskt kan dra ett sträck över det när man är färdig gör att det blir som ett självbelöningssystem! Steget att faktiskt göra de där sakerna man kanske inte är säker på hur man gå till väga med blir också mycket mindre att ta av någon anledning.

När jag blir stressad försvinner det dock för mig, bara att skriva listan tar emot. Även fast det är då man behöver den som mest! Men idag blev den skriven. Ett antal punkter och precis alla blev gjorda! Vilken skön känsla! Älskar de kvällar man kan sitta i soffan och känna att jag har faktiskt varit produktiv idag. Kan vara svårt att hitta den känslan annars när man är arbetslös.

Så nu har jag redan börjat plita på nästa lista, hoppas på samma framgång imorgon!

Det här med sängen..

När Hugo var liten var jag stenhård – sängen är förbjudet område! Det kom sig av att jag plockade upp honom hans första natt hos mig för att han gnydde. Han var ju så liten! Men jag visste ju bättre! Jag visste ju att om man inte vill ha en hund i sängen kan den inte få vara där ibland, det gör det bara svårt för hunden. Så efter den natten var sängen förbjuden. Jag minns inte hur svårt det var att lära honom det för det är så längesen nu men känslan är bara att det var nog ganska lätt. Efter som när han blev äldre så fick Hugo börja komma upp i sängen för att gosa. Men villkoren var tydliga och satta. Han fick bara hoppa upp när jag sagt till och han skulle hoppa ner när jag sa till. Det var lika viktigt som att man inte fick hoppa ur bilen utan ett varsågod! De gånger han nångång hoppade upp utan signal från mig fick han kliva ner lika fort igen och då var chansen förbrukad.

Det har aldrig varit något problem med att han skulle vilja hoppa upp under natten eller liknande. Fasen, har funnits nätter när man bett honom komma upp och sova för att man själv behöver någon som ligger bredvid en men han hoppar ner så fort man slutar klia honom! Han blir rastlös och hoppar ner, förmodligen för att det blir för varmt. En enda gång har han somnat i sängen och det var efter han under narkos fick nosen sköljd hos veterinären. Han var så trött och groggy att jag gav han möjlighet att hoppa upp i sängen, vilket han gjorde, och sen sov han där bredvid mig i en halvtimme.

Endast en gång har jag kommit på Hugo att han ligger i sängen utan att jag är där. Det var när när vi ganska precis hade flyttat till lägenheten inne i Skara. Efter vår morgonpromenad och innan jag ska gå till skolan klev jag in i sovrummet, där han fick vara när han var själv, och ser honom ligga i fothuset. Jag tror min reaktion blev att säga ”Men vad gör du?”, knäppa med fingrarna och peka mot golvet, följt av ”Sådär får man inte göra!” med dov stämma för att understryka besvikelsen i det han gjort. Hugo var nere på golvet efter ”men”. Efter det var jag noga med att titta på täcket att det inte skrövlat sig och lyssna efter en duns i golvet när jag klev innanför dörren. Aldrig att det hände igen! Han är så bra på det viset att vissa saker har jag bara behövt säga åt han en gång och sedan har det suttit. Underbara hund!

Hur som helst så har goset på morgonen blivit ett härlit inslag i vissa dagar. Från och med torsdagmorgon är det dock slut med det! På onsdag flyttar Mylo in hos oss och jag tänker köra samma taktik med honom som jag gjorde med Hugo, dvs att sängen är förbjudet område. Ska det funka kan jag ju inte låta Hugo få hoppa upp nångång ibland, då förstörs hela konceptet. Jag tror inte det kommer göra Hugo så mycket men jag kommer sakna det. Så därför hade vi en riktig mysmorgon idag, min prins och jag!

Ett nytt försök!

Det är alltså 1,5 år sedan jag skrev här senast. Det var jag som bloggare det.. Jag har nog inte fallenheten för det och jag har nog inte riktigt ro till att sätta mig ner och skriva om mig själv. Har alltid varit samma sak. Jag börjar skriva dagbok tex och slutar någon vecka senare. När det gäller bloggandet så är oxå frågan: Vem skulle vilja veta något om mitt liv?

Nu tänkte jag dock se hur detta blir. Jag ska skriva nått inlägg iaf och se om jag fortsätter. Sen om någon ids läsa så må så vara!

Sune och Sixten

Just nu är vi fyra invånare på Antons torp. Jag, Hugo och sen senast har även katterna Sune och Sixten flyttat in. Fiskarna som jag skaffade tidigare har gått hädan, bytts ut och till sist fick de sista flytta. Intresset för akvariet dalade så då var det lika bra att avsluta. Mina nya tillskott, katterna, är riktigt goa och fina. Sixten är avblekt orange med vita tecken på mage, huvud, hals och tassar. Pälsen är lång, tjock och på magen även lockig så han ger matte en hel del utmaningar när det gäller pälsvård. Han visar att han inte tycker jag är så bra på det genom att protestera ljudligt när kammen når den minsta tova men som alltid får man lida pin om man ska vara fin. I övrigt är Sixten en riktig gosig soffpotatis som hellre ligger inne och jäser än är ute och jagar. Av den anledningen får han inte så mycket mat som han tydligt berättar att han vill ha för han gör inte av med den! Sune däremot är den som reducerat årents föryngring av möss och sorkar till iaf häften! Han är aktiv ute och har därför oxå en smäckrare kroppsform än Sixten. Han är vit med en orange fläck på ryggen och orange svans. Otroligt vacker och med fina uttryck, liksom sin bror! Han har dock en mer lättsam päls än Sixten men är långhårig lika fullt. Båda katterna är väldigt talföra och pratar mycket varför de väcker mig vid fem-tiden på morgonen för att få mat och/eller gå ut. De sover gärna bredvid huvudkudden vilket är oerhört mysigt. I skrivande stund ligger Sune i soffan till höger om mig och Sixten i fåtöljen till vänster, precis som de brukar på kvällarna. Underbart sällskap som ger mycket nöje!

Den nya takade liggplatsen

I huset har det hänt en del sen senast också. I källaren började jag förra sommaren för hand bila ett hål i betonggrunden vilket blev början till Hugos hundgård. Innan hösten var slut stod hans box inomhus med tillhörande tapp och avsats klar samt hungården utomhus med hans alldeles egna syrén. Nu har även en takad liggplats ordnats ute och i dagarna ska även bordet som fungerar som upphöjd liggplats bytas ut mot en stabilare kreation av lastpallar. Såklart är boxen och hundgården byggd så pass stor att det får plats med två hundar i den. Planera för framtiden, är väl det man ska göra?

Lackerade luckorna

Nya tapeter och golv på plats

Inne i köket har det blivit ändring med! Tapeterna är utbytta, taket vitlaserat, nytt golv inlagt och köksluckorna är grålackerade. Diskmaskin har blivit insatt och spisen är utbytt. Är oerhört nöjd med det som är gjort men skulle gärna vilja byta kaklet med. Tur man alltid har projekt kvar!

Projekten i huset är dock på paus just nu, på onsdag flyttar nämligen ytterligare en ulltuss in på torpet! Hans namn är Mylo och är en liten goldenkille från Kennel Cinderella Lovehouse i Trehörningsjö! Det var inte tänkt och det var inte planerat men ibland kommer bara tillfället man måste fånga! Nu känns det jättebra och jag är så laddad för valpträning och uppassning. Dessutom känns det som att det är dags för Hugo att få en lillebror som han kan hjälpa mig att uppfostra och som han får leka med. Trots sina 7,5 år så är han ung i sinnet och jag tror han kommer uppskatta det oerhört mycket! Oj, vad jag längtar!

Men men, nu ska jag sluta! Måste ju ha något kvar till sedan oxå om detta ska hålla i sig!

Ajöken adjö!