Tyvärr känner jag igen mig i princip i allt du skriver. Det är inte så enkelt, och speciellt inte då man blir dömd av omgivningen. Och det ligger så djupt rotat – har först nu kommit fram till att jag aldrig fått lära mig vad som är bra mat eller hur mycket man ska äta. Gallstenen borde ju varit ett tecken nog, men det är fortfarande svårt i perioder!

Huvudsaken är att du gör det för din egen skull, och att du precis som du skriver vet med dig att det handlar om att ändra livsstilen och inte bara skära ner på kalorier/svettas som en idiot på gymet/gå på någon diet. Lyssna på kroppen och se vad som fungerar för dig

Förbjud inte något, må inte dåligt över att äta och ha små delmål som du belönar dig för när du når dem!

Finns jättegärna här om du behöver nån att bolla med – har ju själv gått ner 25 kg (och lyckats gå upp nästan allt igen under tiden i Skara…) och är nu halvvägs tillbaka ner igen.

Ett lästips är också PT-Fias blogg, hon har riktigt vettiga tankar om det här mer kost, träning och vikt; http://blogg.veckorevyn.com/ptfia

Ta hand om dig! Och tänk lite Alfons Åberg om de dumma tankarna kommer; ”Stick du stygga spöke, för du finns inte!” – det är tankar, inte sanningen

Massa kramar! <3